Internet har förändrat världen gällande kommunikation och tillgänglighet av information. Från att inledningsvis varit förbehållet universitet och högskola började tekniken under 1990-talet sprida sig även till näringslivet. Inledningsvis som enklare stöd för e-post och därefter började successivt företag och organisationer skapa sina första hemsidor. Efter drygt 20 års utveckling har internet och dess teknik genomgått flera generationsskiften och vi har idag nått en relativt hög mognad i hur företag och organisationer utnyttjar internet. Idag använder flertalet yrkesverksamma personer internet dagligen i sitt arbete. Förutom e-post och traditionellt surfande har företagen nu även börjat arbeta med webbaserade applikationer.
När man talar om webbaserade applikationer uppstår dock ganska snart en förvirring om vad som egentligen menas. För den okunnige kan det tyckas som att en webbaserad och en internetbaserad applikation är samma sak vilket det dock inte är. Efter att hela världen under 1990- och 2000-talet präglats av Windows som användargränssnitt har vi under de senaste 5-7 åren istället upplevt ett generationsskifte där allt fler överger Windows/Office och istället tillämpar webb-browser som användargränssnitt. Det har dock egentligen inget med internet att göra då hela applikationen fortfarande kan vara en helt lokal installation hos kunden.
Begreppet SaaS introducerades för ca 6-7 år sedan parallellt med att allt fler leverantörer började erbjuda tillgång till administrativa applikationer som en hyreslösning istället för den traditionella licensmodellen där kunden köpte och installerade applikationen på sin lokala server. De tidigaste leverantörerna som erbjöd en sk SaaS-lösning var nästan uteslutande helt internetbaserade där leverantören ansvarade för drift och distribution av applikationen. De var pionjärer på området. Som vanligt i IT-branschen uppstod det en hype kring fenomenet och som en ohejdbar skogsbrand bredde SaaS ut sig över marknaden. Först i USA och England och därefter successivt till övriga Europa och världen.
Kort efter hypen utmärkte sig begreppet SaaS som en vattendelare mellan de moderna leverantörerna och de ålderdomliga leverantörerna (där de senare representeras av leverantörer som erbjuder traditionella licenslösningar). Ganska snart uppstod dock en viss förvirring när allt fler traditionella leverantörer helt plötsligt sa sig erbjuda SaaS (för de ville ju också betraktas som moderna). Var detta verkligen möjligt? Vad erbjöd dessa traditionella leverantörer egentligen? Var det verkligen SaaS, eller var det något annat?
Det visade sig att många av de traditionella leverantörerna hade valt att anamma den nya affärsmodellen med hyresalternativ, dock inte som en molntjänst utan som en ASP-tjänst eller någon annan traditionell form av distribution av applikation. Detta stämde dock med definitionen av SaaS som innebär att applikationen erbjuds som en tjänst. Således kunde de traditionella leverantörerna med gott samvete hävda sig vara leverantörer av SaaS. Om vi betraktar de 40 största leverantörerna av affärssystem i Sverige är fallet sådant att ca 35 stycken med ovanstående definition hävdar sig erbjuda en SaaS-lösning.
För att få en mer tydlig definition av begreppet har därför istället Cloud eller molntjänster börjat etableras som begrepp. Innebörden av detta begrepp är att kunden utnyttjar en applikation med data som befinner sig på en server som leverantören ansvarar för (någonstans ute i världen) och delar denna applikation och databas med många andra kunder. Kunden har således ingen egen server hos leverantören. Vidare innebär begreppet att alla versionsförändringar och uppgraderingar omgående slår igenom hos samtliga kunder och utan förestående information och förberedelser från kundens sida. Den enda teknik som kunden tillämpar för att nå applikationen är den lokalt installerade webb-browsern. Ingen lokal klient behövs över huvudtaget.
Om vi tillämpar Cloud eller molntjänst som rubrik vid betraktelse av de ovan nämnda 40 största leverantörerna av affärssystem blir bilden något annorlunda. Då är det endast ca 10 leverantörer som kan erbjuda en äkta molntjänst. Den enkla sanningen är att det krävs stora tekniska förändringar i plattformen och affärssystemets konstruktion för att systemet ska kunna porteras till att bli ett äkta molnsystem. De ytterst få leverantörer av traditionella affärssystem som tagit steget in i molnet har oftast fått börja om från början och utveckla en helt ny applikation. Detta innebär samtidigt att flertalet affärssystem i molnet har en begränsad funktionalitet. Ledare i detta segment är än så länge de leverantörer som direkt skapade en webbaserad applikation och har haft 8-10 år på sig att bygga funktionalitet. Exempel på dessa leverantörer är NetSuite, Xledger, 24SevenOffice, ATAIO och Fortnox. Ovanstående resonemang innebär att en molnbaserad lösning per automatik är en SaaS-lösning. Däremot behöver en SaaS-lösning inte alls vara ett molnbaserat system.
Är då en molnbaserad applikation bättre än en SaaS-lösning eller en traditionell licensbaserad lösning? Nej, inte alls! Varje affärsmodell och applikation har sina fördelar och nackdelar och det är den aktuella kundens behov, situation och förutsättningar som avgör vilket system som passar kunden bäst.